Woman at War är den typen av film där jag ser vart hyllningarna kommer ifrån. Det är välberättat, en stark kvinnlig huvudroll med en stark insats från Halldóra Geirharðsdóttir (som gör två roller i form av tvillingar). Det är något man kan relatera till då den har en del politiska åsikter i bakgrunden och speglar nutiden i ett isländskt samhälle. Fotot är något av de bästa aspekterna med filmen. Men det är inte riktigt för mig, jag är glad att jag såg den. Men det kommer nog inte direkt bli någon omtitt för min del med denna filmen.
Filmen följer ett ganska snarlikt tempo som många andra "en glimt av livet" filmerna. Där är väldigt få scener som faktiskt tillför både spänning och action som filmen utlovar sig att vara lite grann. Det består snarare av mycket dialoger och en handling runtomkring som kanske inte intresserar mig allt för mycket egentligen. Men jag ser ju fortfarande att där ligger en bra film här och jag kan se varför den går hem hos många tittare och kritiker. Jag själv hade kanske önskat på något lite mer unikt av det ordinära.
Woman at War kommer säkert gå hem hos många som ser filmen. Det finns talang både framför och bakom kameran, speciellt fann jag fotot vara en av de starkaste attributionerna med filmen. Skådespelet är bra och huvudrollsinnehavaren Halldóra Geirharðsdóttir imponerar i tvillingroller. I det stora hela så är jag glad att jag såg den, men jag kommer nog inte se om den igen.