The Taking of Deborah Logan

Hittills av alla filmer jag sett denna skräckmånaden. Är detta nog den som har haft bäst potential, men där slutresultatet bara blir pannkaka av det. "The Taking of Deborah Logan" är precis som vilken annan found-footage film och gör inget nytt. Där är alla klichéer man kan tänka sig, orealistiska karaktärer där ingen beter sig som en normal hade gjort. Och konstant i alla dessa filmer, släpper dem aldrig kameran för dem måste filma allt. Filmen är så pass desperat att mot tredje akten så är deras huvudanledning till att de filmar allt, är för att kameran har en ficklampa. Tydligen existerar inte mobiler, vanliga ficklampor eller ens ljus i detta universum.

Jag blir frustrerad för detta hade potential. Att en äldre kvinna med alzheimers blir besatt av en demon är en bra idé. För inget är mer skrämmande än att få alzheimers på riktigt. Därför trodde jag med den vinkeln att filmen skulle vara något annorlunda ifrån alla andra found-footage filmer. Men det görs inget med det och det blir allt det jag redan sett tidigare.

Det enda riktigt positiva med filmen är skådespelarinsatserna. Mer specifikt Jill Larson som spelar Deborah Logan som blir besatt och Anne Ramsay som hennes dotter Sarah Logan. Även ifall jag tyckte karaktärerna betedde sig som vilka andra karaktärer gör i denna typen av film. Så fann jag deras skådespel vara övertygande i att jag kunde se en moder & dotter relation.

Älskar man found-footage genren och inte sett denna kanske den kan ge en liten annorlunda känsla för de som är ingrodda i subgenren. Jag själv såg verkligen ingen skillnad på denna och alla de andra. Det är surt för jag trodde verkligen att detta hade potential, men slutresultatet blev precis som vilket annat jag sett. A i betyg för idén, F i utförande.